Kognitiv beteendeterapi (KBT)
Tonvikten i kognitiv beteendeterapi, KBT, ligger på både samspelet mellan individen och omgivningen och mellan en individs tankar, beteenden och känslor. Detta är en annan typ av terapi än den psykodynamiska och har en annan grundsyn. KBT har sin förankring i inlärningspsykologi, socialpsykologi och kognitionspsykologi.
Ordet beteende har inom KBT en vidare betydelse än det brukar ha; det innefattar medvetna handlingar, omedvetna eller automatiska reaktioner, vanor, fysiologiska reaktioner, känslor och ibland även tankar. I denna vida bemärkelse är beteende sådant som kan förändras genom olika former av inlärning.
Ordet kognition avser allt som rör intellekt och kunskap. Begreppet innefattar inte bara medvetna tankar som man enkelt kan berätta om, utan också bilder eller föreställningar som kanske far blixtsnabbt genom huvudet. Det kan också avse idéer eller omedvetna tendenser till exempel när det gäller att tolka olika situationer enligt invanda mönster.
Kognitiv beteendeterapi går ut på att man ska må och fungera bättre genom att förändra sitt beteende och uppfattar och tolkar sig själv, och sin omgivning. I KBT är terapeuten mer aktiv än i psykodynamisk och psykoanalytisk terapi. Terapeuten stöder utvecklingsarbetet genom att konstruera olika uppgifter som klienten på egen hand arbetar med mellan terapisamtalen. Detta är en mycket viktig del i behandlingen, eftersom det är utanför terapirummet som det riktiga livet sker och det är där förändringsarbetet kan ske. Möten med terapeuten blir som avstämningar, och utvärderingar görs tillsammans.
KBT kan även fungera som gruppbehandling eller som vägledd självhjälp med hjälp av bok eller internet.
Dåtid, nutid och framtid
I KBT arbetar man framför allt med fokus på nuet och framtiden. Insikt om sin historia och hur problemen uppstått är viktig, men det krävs också ett aktivt arbete för att åstadkomma en förändring i sitt liv. Det som gör att problemen inte försvinner, eller kanske till och med ökar, kan dessutom vara något annat än det som gjorde att de en gång uppstod. Därför behöver båda dessa aspekter finnas med i terapin. Stor kraft läggs ner på att utveckla nya sätt att hantera och förhålla sig till sina problem så att dessa försvinner, minskar eller inte längre utgör ett stort hinder i livet.
Målorienterat samarbete
KBT är en målorienterad behandlingsform där samarbete och samförstånd med terapeuten är en central del. I början av terapin sätts mål upp tillsammans med terapeuten som arbetet fokuseras mot. Syftet med terapin blir tydlig och om målen är nåbara eller behöver förändras. Målen kan omformuleras om behov uppstår det görs i så fall i samförstånd.
Strukturerat arbetssätt
Överenskommelse om vad som ska tas upp vid varje möte sker vid föregående träff och en aktuell agenda görs i början av mötet. Tonvikt är på engagemang och delaktighet hos klienten.
Kontinuerlig utvärdering
Tillsammans med terapeuten utvärderas vad som fungerar för patienten. Ibland görs utvärderingen med hjälp av frågeformulär, men fokus är hur vägen till målen, och delmålen är nåbara och rimliga, vilka fallgropar/hinder som stöts på och hur personen tacklar dem. Utvärdering är överlag en viktig grundfilosofi inom KBT, vilket både märks i terapirummet och av den forskning om KBT som producerats genom åren.
Hur långa är behandlingarna?
På samma sätt som för den psykodynamiska terapin finns korttids- och långtidsterapier även om dessa begrepp sällan används inom KBT. Behandlingstiden beror på vilka problem som är i fokus och vilka mål som personen vill uppnå.
Terapeut och klient/patient träffas vanligtvis mellan fem och tjugo gånger i en KBT-behandling. En normal session är ca 45 minuter lång och en gång i veckan. Efter en behandling kan man ha en eller flera uppföljningsträffar med några månaders mellanrum.
För att behandla en avgränsad fobi kan det räcka med endast ett lite längre möte.
Viktigt att hålla fast vid förbättringar
I KBT kommer förändringarna ofta rätt snabbt, men när behandlingen är slut och vardagen tar över är det lätt att glömma det nya och falla tillbaka i gamla vanor. Därför är det viktigt att man får lära sig vad man ska göra när man hamnar i en svacka, och hur man ska bära sig åt för att hålla fast vid de förbättringar man har uppnått.
På Aktiv Hälsa kliniken, kan du få komma som har remiss på KBT, från läkare, och du kan få träffa Ann Hafström, inledningsvis för bedömningssamtal, och för att sedan fortsätta med samtal vid så många träffar som behövs för att skapa förändring. Jag går i handledning, har tystnadsplikt, och målet är kontinuerliga träffar.
